Ska bryta mönstret lite och försöka så att inte det här inlägget också blir ett hata-hela-världen-allt-går-emot-mig-just-nu-inlägg.

Men iallafall.
   Tänkte bara berätta drömmar jag haft, antagligen kommer ingen orka läsa igenom hela det här inlägget men det är kul för mig själv att läsa sen när man glömt bort dom och när man läser så kommer man ihåg precis hur det var.. haha.

För någon dag sen drömde jag att jag var och cyklade mitt på en väg med lite folk, Elsa var med bla. Det gick i slow motion, och sen kom vi fram till en korsning och så kom det en bil från höger. Vi stannade och sen kollade jag åt vänster. Då ser jag att det kommer en bil där, jag kollar framåt och så ser jag att Elsa springer rätt ut. Sen helt plöstligt går det inte i slow motion längre, bilen kör rätt på henne och man ser typ hur hennes kropp bryts av. Sen så står jag bredvid bilen med en massa folk runt omkring mig, Elsa ligger uppe på bilen vid framrutan typ. Vi bara kollar på varandra och jag kan inte ens tänka, det är som om hela världen står still. Sen tycker nån att jag ska gå och ta upp henne och jag typ "ja just ja", sen tar jag upp henne och håller i henne och när jag står där och bär på henne så känner jag hur hon bara krymper ihop och blir mindre och mindre och tillslut faller hon i koma eller nånting.. skitskumt haha, sen kommer jag inte ihåg så mycket mer.

Inatt drömde jag en såååå sjuk dröm! Jag kan nog inte ens berätta allt som hände, haha. Men iallafall, jag skulle leta APU-plats och så gick jag till Statoil för det var typ det sista som fanns i hela Hällefors och alla som inte hade plats var tvugna att gå dit. Det var inte bara såna i min klass utan både en massa äldre och yngre som också var där, så var det som en anställningsintervju eller liknande och det var begränsade platser. Så fick jag en plats där tillslut. Sen gick jag ut och väntade, efter en stund kom "miss frätande syra-ansikte" ut från Statoil och var helt förstörd för att hon inte fick en plats. Och vet ni vad jag gjorde då?! Jag ger min plats till henne för att "du förtjänar den mer än jag, jag ser att du verkligen vill ha den och så gör det inget att du [censur pga att det avslöjar vem det är], jag är inte arg på dig längre. Det var ju inte ditt fel". Sen så står Sara Sjöberg där helt plötsligt så jag ställer mig och pratar med henne om mrs syrafejja och hon får stå där och lyssna på jooordens längsta confession.
   Sen så kommer "mr idiot" eller vad man nu ska kalla honom (undrar om jag verkligen borde skriva så ingående vad som hände? hahah det är ju pinsamt).. Och mitt på ljusa dagen, på vägen utanför Statoil så börjar vi sätta igång med.. ja ni fattar nog själva. Efter ett tag hoppar jag upp och bara "men vänta lite nu! vad fan håller jag på med, är jag sjuk i huvet!?". Så står jag där och tänker ett tag, sen kommer jag på den briljanta idén att vi åker iväg med bilen någonstans och fortsätter. När vi åker iväg så ser vi en massa folk som har sex uppe i trädkojor efter vägen och vi reagerade knappt? Och efter ett tag så märker jag att jag inte har några byxor på mig utan jag glömde dom vid Statoil och försöker komma på en förklaring till mamma när jag kommer hem och har glömt mina byxor liksom. (Samtidigt så försöker jag komma på vad jag ska säga till förbipasserande till Statoil-akten.) Vi åker till en sjö, inte på en väg utan genom en åker och vi möter en massa nakna människor efter vägen som går med påsar, väskor och ryggsäckar och hattar och gud vet vad.. Sen händer det en massa andra sjuka saker och sen vaknar jag av att min jävla telefon ringer. Är det inte förjävla typiskt? 

Hahah det är nog ingen risk att någon läser igenom hela det här ändå, så jag kanske inte ens behöver oroa mig för vad jag skriver egentligen? ;P Knepet är nog att skriva jättelångt om man ska skriva nåt man inte borde, får då läser ingen det. Moahah.