Inte nog med att jag knappt kan prata längre (gör så jävla ont och får inte fram ett ljud), jag håller på att kvävas av något i min hals också. Kan nästan inte andas, och jag måste göra det långsamt. Väääääldigt långsamt. Annars sätter det stopp i halsen, jag får panik och försöker antingen hosta upp eller svälja ner det som stoppar andningen men det är ju så jävla svårt! Grinar en skvätt, viftar med armar och ben och när någon till slut ser att jag ligger blå på golvet så räddas jag. Well, kanske inte riktigt så dramatiskt, men jag grinar och sprattlar lite iallafall. Som en fisk på land ungefär. Fast tvärtom.. ja, ni fattar.

Och för att undvika att kvävas till döds måste jag som sagt andas in och ut himla långsamt, vilket betyder att jag inte kan:
- hosta
- snyta mig
- "snyta inåt"
- spotta
- skratta
- skrika
- sucka
- gäspa
- nysa
osv.. inte så jävla praktiskt när man är förkyld, med andra ord.

Och studentfesten imorgon.. vilken timing.

(Jag hoppas ni kommer ihåg det HÄR om det skulle sluta illa för mig inatt.)