Tog en dusch nyss, och när jag stod där för mig själv tittade jag upp mot taket och fick syn på något som liknade en stor spindel med ännu större framben. Stod och kikade upp mot den ungefär varannan minut för att se om den skulle röra på sig, men icke. Blev dock mer och mer nervös eftersom spindlar är bland det värsta jag vet. Kollade åt alla andra håll medan jag duschade för att se så att ingen annan satt och lurade i ett hörn, i min handduk eller i duschdraperiet. Sedan tittade jag upp mot taket igen, och då satt inte spindeln kvar. Då såg jag hur den snabbt var på väg därifrån - neråt!!!! I sin spindeltråd hängandes i taket alltså, inte klättrandes på väggen. Och observera att neråt var där jag stod och duschade. Jag fick panik och innan jag ens hann reagera slängde jag ifrån mig duschslangen, skrek "AHHH MAMMAAAAA" i falsett och rusade ut ur duschen utan att ens dra bort draperiet, medan slangen låg kvar inne i duschen och sprutade vatten omkring sig. Och när min reaktion hann nå min hjärna stod jag naken och livrädd mitt i tvättstugan på skakande ben. Smög mig fram till duschen och stängde av den, sen drog jag därifrån illa kvickt. Tur som fasen att inte någon annan än Anna var hemma, tänk om det varit när det var massa folk här.. vi har ju liksom inte någon dörr som man kan stänga till tvättstugan där duschen är. Hemska tanke. Men jag lever fortfarande iallafall, det var väl huvudsaken.