Stora familjer
Har ni sett programmet Familjen annorlunda någon gång? Det på fyran (?) om stora familjer. Jag följer det inte men har kollat ett par gånger. Folk är antingen "för" eller "emot" verkar det som, såg en diskussion på en blogg bl.a. och någon hade skrivit såhär:
"Tror ni på fullaste allvar att de barnen får en normal uppväxt? De måste hela tiden kämpa om uppmärksamheten från föräldrarna. och för att inte tala om hur mobbade de lär bli med ärvda kläder. Dessa barn kan absolut inte erbjudas att upptäcka lika mkt som andra barn. (se Rom, eller åka till atridlingrensvärld)) Att skaffa fler än fem barn är samma sak som att vara enstamstående studerande mamma med ett barn- Så mkt pengar kan varje barn "få". Allt handlar inte om pengar, men det är ju bra om barnen får riktig mat och inte halvfabrikat, får gå tillbadhuset, kan följa med på skolresor, lära sig att åka skidor, få en egen stund med sin mamma eller pappa, . Sen.. tänk på TIDEN! Ska din åttaåring behöva laga mat till familjen när denne kommer hem från skolan, för att du som förälder har fullt upp med att hålla koll på, leka med de andra barnen Samt ta hand om hemmet??? jag tycker det är egoistiskt och själviskt att skaffa så många barn. Inte igenomtänkt alls."
Först blev jag superarg. Sen väntade jag en stund och så kan man bara skratta åt den här idioten. För det första - var DET DÄR genomtänkt över huvud taget? Har ju själv en stor familj (vi är sju barn, två vuxna, två katter och en hund här hemma och så har jag ytterligare tre syskon, pappa och styvmamma som inte bor här) så jag skulle kunna skriva ett kilometerlångt inlägg nu men ska försöka vara någorlunda kortfattad. 
För det första. Vadå "kämpa om uppmärksamheten"? Så om man är ett eller två barn så får man uppmärksamhet 24 timmar om dygnet alltså? Alla i min familj får precis så mycket uppmärksamhet vi behöver. Och skulle inte föräldrarna "ge uppmärksamhet" (vad man nu skulle behöva det för JÄMT) så finns alltid en massa underbara syskon som man leker med, busar med, bråkar med, skrattar med. Man har alltid sällskap.
Och vad är en "normal uppväxt" då? Att man är en familj med mamma, pappa, storebror och lillasyster som sitter och gosar med varandra i soffan dagarna i ända?
Och.. haha.. "för att inte tala om hur mobbade de blir med ärvda kläder". Alltså, jag sitter och flinar just nu för att den meningen är otroligt löjlig. Det är ju knappast så att man går runt med kläder från 1800-talet? Småbarnen ärver ju varandras kläder, och det finns ju inte ens på kartan att bli MOBBAD för. Och när man blir lite äldre så blir man väl inte heller mobbad om man skulle ha storasysterns kläder? Haha, snarare att man blir hyllad för man klär sig lite modernt. ;) haha nejdå, men om det skiljer 15 år på syskonen så sparar man ju knapppast den äldstas kläder bara för att de yngre kan ha dom när dom passar.. (även om det ändå inte vore något fel om fallet vore så)
"Dessa barn kan absolut inte erbjudas att upptäcka lika mkt som andra barn, se Rom eller åka till Astrid Lindgrens värld", åka ut och resa alltså. Nej, vi i min familj reser inte, just för att vi inte har råd att göra det. Men det är inte så att det endast är familjer med många barn som inte reser, vakna upp för helvete. Det finns fan så många med få barn (eller inga barn) som inte heller har råd att resa utomlands, eller ens i Sverige för den delen!
"Det är ju bra om barnen får riktig mat och inte halvfabrikat, får gå tillbadhuset, kan följa med på skolresor, lära sig att åka skidor, få en egen stund med sin mamma eller pappa". Återigen kan jag fan bara skratta. Vadå RIKTIG MAT?! Nej det är ju verkligen förfärligt med folk som köper mamma scans köttbullar, man undrar ju vart världen är på väg.. Och badhus, enda anledningen till att vi aldrig besöker badhus är att det inte finns något här. Hällefors kommun, bygg ett så besöker vi det. Lovar. Och skolresor har vi gjort många gånger. Följt med har vi också, häftigt va? Även på aktivitetsdagarna och då får man åka skidor också. Och en egen stund med föräldern, ja, det finns det fan också tid för. Även om man som tonåring kanske inte vill sitta i arslet på sina föräldrar och gosa. 
Och.. säg den åttaåring som kommer hem från skolan och LAGAR MAT istället för föräldern. I den familjen är det fan inte många syskon som är problemet utan något annat, det kan jag lova. Och nyss hade ju föräldrarna inte tid att vara med barnen, men nu så leker dom med barnen så mycket att åttaåringen måste laga maten för att föräldrarna inte har tid?
Oj.. det blev visst långt ändå. Men jag blir så förbannad på folk som har så förutfattade meningar. Jag skulle inte för allt i världen byta bort ett enda syskon för att "få mer uppmärksamhet". Eller som andra tycker - att man inte "får lika mycket pengar och saker" om man är fler. Otroligt löjligt! Nej, jag förstår inte hur man hellre kan föredra att vara ensambarn än att ha många syskon.
Nej nu får det räcka med babbel! Nu ska jag gå och äta halvfabrikat och söka uppmärksamhet av mamma.
;)
Förstår inte riktigt hur man kan påstå såna grejer så jag håller med dig när det gäller det :) Men att man skulle föredra att vara ensambarn istället för att ha syskon är väl mer upp till var och än? Jag är ensambarn och jag ser otroligt många fördelar med det, men jag vet samtidigt flera nackdelar som jag märkt av. Jag skulle dock aldrig uttrycka mig och säga "jag förstår inte hur man kan föredra syskon istället för att vara ensambarn" tex :)
Alla är vi olika och olika personer föredrar olika saker :)
Jag håller med dig gånger några miljoner.
Jag har inte en så superstor familj, men reagerar definitivt ändå.
Sen när är det ett måste att åka utomlands? Det är upp till var och en och intresse. En del föräldrar kanske inte tycker Rom eller något annat liknande ställe är lockande eller har råd. Vi hade inte direkt råd, men istället prioriterade mina föräldrar att skjuta mig tusen gånger fram och tillbaka till fotbollsträningar och allt flera gångr i veckan. Det kan förklara varför det kanske inte fanns pengar att dra utomlands. Alla tjänar inte multum.
Ärvda kläder är det största skämtet i hela texten. Jag ärvde mina morbröders kläder. Ja just det. KILLKLÄDER. Det använde jag för det mesta i lågstadiet. Blev aldrig mobbad. Att världen ska vara så utseendefixerad redan när man är ett litet barn. Att äldre resonerar så här gör att bara allt fortsätter att existera. Min lillasyster har faktiskt kläder jag hade när jag var mindre och det skiljer typ 13 år. Ärver man kläder istället för att köpa nytt kanske man har råd med den där obligatoriska resan till Rom, haha.
Nej, fan vad jag är sne på den här människan och sorry för en lång kommentar Julia :P
Jag tycker att stora familjer är mysigt. Jag har 5 syskon i olika åldrar, den äldsta är 30. Jag har aldrig behövt kämpa mig till uppmärksamhet, jag har fått det jag behöver. Och bara för att man är många betyder det inte att man måste ärva kläder eller att man är fattig, du kan ha en bra ekonomi för det. Och bara för att man inte har råd med alla dyra märkeskläder är man väll ändå inte fattig. och jag har aldrig ätit halvfabrikat, mina föräldrar har aldrig tänkt tanken, och vi har inte behövt laga mat själva förrän på äldra dagar. Man börjar ju undra när folk skriver sånt, känner inte att personen i fråga har tänkt igenom det han/hon skrev.
herregud vilket idiot som skriver så, snacka om att inte ha perspektiv på tillvaron! jag kommer också från en stor familj på 6 barn där de flesta är halvsyskon och min mamma ständigt kämpat med ekonomin för att få de att gå ihop. Men inte fan har jag haft en dålig uppväxt för det! Snarare har man blivit mer självständig och ansvarstagande och fått ett vettigt perspektiv på tillvaron till skillnad från bortskämda ungar med ett eller inget syskon som fått allt de pekat på. Jag fick då aldrig åka till Rom som liten, men inte saknar jag det! Den kärlek man får från föräldrarna och syskonen väger upp allt ju. Åka till rom kan man ju göra sen ändå, för sina egna pengar som man själv tjänat ihop. Jisses, vad är det för folk som skriver så. Huvva.
Fin blogg!, allt bra ida?:)
Jag håller med dig totalt! I vår familj är vi sex syskon (sju egentligen, R.I.P) och det har gått hur bra som helst! Det finns ingen anledning till att det inte skulle fungera med många barn. :)
Klockrent Julia! Mycket bra skrivet:)
helt rätt julia!
Bra skrivet författarn! ;) Jag håller helt med dig. Visst är den norrländska familjen härlig förresten? Haha, pappan är underbar.
Visst stämmer det du skriver men det finns ju skräckexempel också!
En av de familjerna som är med i programmet har 9 barn, ett 10:e på väg och bor i en FYRA i Märsta. Jag tackar gud för att jag slapp växa upp så!
I det fallet tycker jag det djävulskt själviskt att skaffa så många barn. Vad sägs om att tänka på dom barnen de redan har liksom? Skaffa preventivmedel!
Och pappan i den andra familjen, Johansson tror jag de heter, är verkligen kass på att se efter sina ungar. Jag och min mamma skrek rätt ut när den ena 1,5 åriga tvillingen klättrade upp på köksbordet och föll handlöst bakåt ner i golvet!
Pappan brydde sig knappt?!
Men, man ska inte dra alla över en kam. Självklart finns det otroligt många toppenbra föräldrar som har massa barn!
Men personligen är jag glad att jag bara har två syskon. Det räcker gott och väl för mig!
När jag var liten var det många gånger jag önskade att jag inte hade syskon alls får då skulle vi haft råd med en häst till mig S
Men idag skulle jag inte byta ut min storebror och lillasyster för allt i världen!! De är mina allra bästa vänner som alltid finns där för mig!
Bra skrivet! :) Dock så finns det ju (tyvärr) skräckexempel som Fanny skrev, vilket får ganska många att dra alla över en kam (till exempel den ensamstående nio(?)barnsmamman som varken har jobb eller hus och bor hos sina föräldrar). Synd bara att det är så lätt att skaffa fördomar!
Ja! Så jävla rätt ! Klart att barnen inte mår sämre av att man är fler syskon. Jag skulle snarare säga att man mår bättre om man har många syskon, för det finns alltid någon som kan hålla en sällskap, alltid någon att prata med osv. Har själv "bara" två syskon men jag skulle inte kunna se att jag skulle få mindre uppmärksamhet av mina föräldrar om jag hade haft fler. Bra skrivet!
vet inte hur jag lyckades hitta din blogg men detta inlägget gilla jag :) du har så rätt så! nu ska jag läsa vidare på din sida!
