Vad vill du jobba med?
"Jag vet inte" känns som det allra mesigaste svaret man kan komma med men det är det enda svar jag har. För jag vet inte. Kanske vill jag inte ens veta.
Jag avundas de som vet vad de vill göra resten av livet. De som kan säga att jag vill bli fotograf/jurist/socionom/makeup-artist/läkare/frisör/låtskrivare eller vad man nu vill bli. När jag var liten var jag helt inställd på att jag ville bli veterinär. Jag skulle starta egen klinik och jag skulle ha si och så många egna djur. Nu vill jag inte alls bli veterinär.
Jag tror att kuggen ligger i att jag blir skrämd av att veta att jag "ska" göra en sak hela livet om jag bestämmer mig. Jag vill inte jobba på samma i ställe i 50 år, blir avskräckt av tanken på att man, dag ut och dag in, år efter år ända till man går i pension, ska göra samma sak på samma jobb. Fy fasen vad drygt. Men jag tror att jag tänker så för att jag inte fått särskilt bra bild av arbeten - för det finns faktiskt jobb som är KUL. Jag har inte trivts speciellt bra på de få ställen där jag jobbat små stunder. Beror antagligen mest på att jag varit helt själv nästan alla gånger. Sommaren 2008 (?) städade jag på Fortum med Rebecca, och trots att städning inte är kul så blev jobbet roligt bara för att jag var med henne. Man strosade runt och städade i någon timme och eftersom man pratade flög tiden iväg. Förra sommaren var jag på samma ställe, men helt själv. Det var fortfarande inte dåligt, men vilken skillnad det var. Smått läskigt att vara själv i hela byggnaden, och ingen att prata med.
Nu kom jag in på andra spår.. igen.. men det jag ville komma fram till med texten ovan är att det viktigaste med ett jobb för mig är att jag trivs. Och för att jag ska trivas behöver det inte vara hög lön, bra arbetstider eller ett "högstatusjobb", utan det viktigaste är antagligen vilka man jobbar med. Det behöver inte vara ens bästa kompis, men det måste vara folk man gillar att umgås med, folk man har kul med. Jag mår inte bra annars, och att vakna upp med en stor klump av ångest som fyller hela kroppen när man ska gå till jobbet är fan inte okej.
Så kan jag även klämma in att jag tycker inte (som en majoritet verkar göra) att ditt jobb är hela ditt liv. Jag tycker att din familj är ditt liv. Och antagligen har jag fått den inställningen på grund av min egen, fina familj.
Flummigt inlägg. Precis som vanligt då.
Vad är din yrkesdröm, om du har någon?
Googlade "jobb" och fann den här bilden. [källa]
Jag vet inte heller vad jag vill jobba med. Jag trodde det var bagare/konditor men det klarade jag inte pga all stress. Nu då?! :/ Det är svårt. Önskar jag visste! Men håller med dig att bra kollegor är viktigt, annars funkar det inte i längden.
haha, kul bild, det där är faktiskt lite sant :) När jag sökte sommarjobb på IKEA fick jag komma på en gruppintervju, vi skulle bland annat presentera oss för varandra och göra lite olika övningar, och sista uppgiften var en lagtävling i att sätta ihop ett par kartonglådor från IKEA så snabbt som möjligt :)
Fast det var ju mer en kul grej + att de kollade antagligen på personlighet och samarbetsförmåga :) Men ändå :)
Bra inlägg! Jag håller med om att det viktigaste är att man trivs på jobbet, har vart på arbetsplatser där man vaknar upp med ångest på morgonen över att gå dit. Då hjälper det inte att man jobbar med det man har utbildat sig till och har bra lön, då är vilket "lågstatusjobb" som helst bättre bara man trivs :)
ha en fin dag idag :)
kram
Jag håller med dig till 100% !
Man har ju hela livet på sig att testa olika saker att göra, klart man inte vill ha samma jobb hela sitt liv! Har flera på min utbildning som är 50+ och bestämt sig för att plugga igen, modigt tycker jag!:p Men hur blev det med dina smycken? Tycker allt du ska öppna en butik så jag kan storhandla dina smycken där:)
Jag har länge velat jobba med ungdomar, så ett av de yrken jag skulle vilja ha är typ socialpedagog eller liknande.
Ett annat jag har är inredningsarkitekt men eftersom de typ inte finna jobb inom det så är de inte ens någon mening med att tänka den tanken.
Reseledare vore även de något men dock inte om man har familj eller sambo i Sverige!!
Jag kunde lika bra ha skrivit det där själv. Jag är mest skrämd för att jobba 8-17 varje eviga dag och inte kunna göra något annat, bli ensam och inte ha några vänner. Även om man kanske har en pojkvän bara så vill man ju faktiskt umgås med annat folk, haha.
Det är som jag själv hade kunnat skriva detta inlägget. Det där med jobb är så fruktansvärt svårt.
Jag tycker att det är helt vansinnigt att man ska välja vad man vill jobba med när man är 16 år. Hur ska man kunna veta det när man knappt vet det när man är vuxen.
Jag är 27 år och vet fortfarande inte helt säkert vad jag vill jobba med. Det lutar åt något inom ekonomi kanske redovisningsassistent eller webbdesigner. En idé skulle ju vara att man fick lite mer praktik i skolan och prova på mer olika yrken....
Svårt!
jag har verkligen ingen aning om vad jag vill bli. jag vet att jag vill prova på en massa jag vill lixom aldrig 'fastna'. vara aupair, volontärarbeta, jobba i affär, för läkare utan gränser, vill jobba inom media + att jag vill bli miljonär hahaha!
men jag vill veta vilken kakiärsbana jag ska ta, men jag har verkligen no idea!
