För den som har tråkigt: skriv ditt för- och efternamn i översta rutan och sedan namn på 1-3 personer av motsatt kön i rutorna under, så räknas det ut hur stor chans ni har tillsammans. Ni anar inte hur mycket det här har roat mig.
LÄNK HÄR.

De som är lite insatta i bloggvärlden (eller läser aftonbladet) vet nog att skatteverket tycker att de stora bloggarna som får grejer hemskickade av företag måste skatta för dom grejerna, bara för att det inte är en "gåva" utan för att företagen vill att bloggaren ska skriva om det som kommer på posten. Jag tycker det är så OTROLIGT löjligt! Sen säger dom att dom ska "hålla koll" på vad storbloggarna skriver om för produkter och sedan jämföra det med deras deklarationer sen. Det är okej om man slänger det, man får inte använda det eller ens ge bort det, utan det ska i soporna annars ska man skatta! Alltså kom igen.. är det inte komiskt att man inte får göra "gratis reklam"? Ärlig jäkla reklam? Det är ingen som tvingar en bloggare att skriva om grejen och hon/han sitter väl för tusan inte och skriver att det är något jättebra om man inte tycker det, vad skulle man tjäna på det?

Vad spelar det för roll för skatteverket om det företaget som skickar grejer, OM deras grejer skrivs om, får billig reklam? Vad gör det för skada för skatteverket? Man kan ju istället se på det så att om en storbloggare skriver om en grej, oavsett om hon/han fått den eller inte, så kommer många springa och köpa den direkt. Och på allt man köper går momsen, 20% av allting (lite mindre på tidningar böcker osv), rätt in till skatteverket och på så sätt kommer dom få sina kronor ändå!

..det förvånar mig att 60% tycker det är rätt att dom ska skatta för grejerna..

När jag skrivit förra inlägget om "små och stora" problem så kom jag på att Egoina skrivit något liknande förut. Jag letade i hennes arkiv och hittade det. Precis det jag menar! Här är en printscreen på det inlägget, fastän det stod typ exakt det jag menade men med lite andra ord.



.. och hur rätt har hon inte? Det stämmer så jävla mycket. Det inlägget hon skrev blev som en "uppföljare" till ett annat inlägg där hon skrev om hur hon blev dumpad av sin kille och mådde piss. Där hade Anna (kommentaren längst upp) lagt en sån kommentar där hon "trycker ner" Egoinas problem bara för att hon själv "hade det värre". Jag blir så arg på det! Publicerar det inlägget också:



.. och återigen har hon SÅ rätt i allt hon skriver. Jag har varit där och det är hemskt. När man mår så dåligt att man varje natt önskar att man inte vaknar upp på morgonen. Att man slutar se sig för när man går över vägen, knäpper upp bältet i en halvfarlig bilfärd och till och med försöker linda in sig i under täcket och i sängkläderna så hårt innan man somnar att man hoppas att man kvävs av syrebrist under natten. Och som om det inte vore nog så finns det alltför många kompisar som tycker att "det är väl inte så farligt", "det finns mycket värre saker", "det händer alla någon gång" och "hur ska du kunna ta andra problem i framtiden om du reagerar sådär för något sånt?". Man kan inte tänka så! Det kommer ta lång tid innan jag glömmer ett sms jag fick samma dag jag blivit dumpad. Jag skrev, helt knäckt, till en nära kompis ungefär "Jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag har ingenting kvar". Svaret blev nästan precis såhär: "Tack för den, där kom det. Nu vet jag hur mycket jag betyder. Hejdå" och sedan hörde jag inget på förvånansvärt lång tid. Inte direkt vad jag behövde.

När någon mår dåligt - lyssna. Och döm inte ut. Och tänk inte att det är en bagatell eller något man inte behöver vara ledsen eller deppig för. Alla reagerar på olika saker. Det du tycker är en liten fjantsak kan någon annan må otroligt dåligt över, och tvärtom såklart! Man kanske inte alltid förstår hur någon annan känner sig, men man kan iallafall försöka. Sen att man undviker folk (kompisar!) när de har problem förstår jag inte, bara för att man inte "orkar med". Då ska man inte heller alltid förvänta sig hjälp med sina egna.

Vi har förlovat oss och jag är så lycklig och allt är perfekt!!!!!!






Nej. Jag skojade bara.
Men kunde inte låta bli att börja inlägget med dom orden när jag valde den här rubriken haha.. vad det här inlägget egentligen skulle handla om är att jäklar, vad alla förlovar sig hela tiden! För några år sedan var det något jättestort om någon förlovat sig, och nu bara "hörde du att yadayada och bobo förlovat sig?" "jaha har dom, men kolla nu snöar det ute". Man bryr sig liksom inte längre bara för att så många gör det. Och missförstå mig inte, jag dömer inte ut varenda kotte som förlovar sig för vissa par tvekar jag inte på en sekund, men sen så.. ja. Det är liksom senaste modet och som att man ska övertyga alla andra om att ens förhållande är perfekt och oförstörbart - bara för att man sitter där med varsin ring på fingret. Som att man bara förlovar sig för fem minuters uppmärksamhet och för att kunna visa andra att nu tamejtusan, nu jäklar har vi förlovat oss och allt är bättre än någonsin.
Något annat jag tänkt på är hur snabbt fram alla verkar gå nu för tiden. Och missförstå mig inte här heller, om folk vill och känner för det så får dom väl gärna köpa gemensamt hus efter en månad, förlova sig efter ett halvår, köpa en liten hundvalp efter en vecka och skaffa barn efter en halvtimme. Men ibland känns det lite som att folk tänker "det är bäst att vi gör det nu, innan det tar slut!". Haha.
Är det inte så att den egentliga meningen med förlovning är att man "ska" man gifta sig inom ett år? Eller iallafall någon gång. Och när man gifter sig ska man leva ihop till döden skiljer en åt.
 
Jaja, den som förlovar sig vill väl göra det, oavsett om man gör det för 15 minutes of fame eller för att man är kär. Jag kan ju bara tala för mig själv, men jag är inte mindre kär för att jag inte har en ring på mitt finger och Jimmy älskar mig inte heller mindre bara för att han inte har en ring på sitt.

Och så avslutar vi med en passande låt..
..kär och galen!.. ;)

Har ni sett programmet Familjen annorlunda någon gång? Det på fyran (?) om stora familjer. Jag följer det inte men har kollat ett par gånger. Folk är antingen "för" eller "emot" verkar det som, såg en diskussion på en blogg bl.a. och någon hade skrivit såhär:

"Tror ni på fullaste allvar att de barnen får en normal uppväxt? De måste hela tiden kämpa om uppmärksamheten från föräldrarna. och för att inte tala om hur mobbade de lär bli med ärvda kläder. Dessa barn kan absolut inte erbjudas att upptäcka lika mkt som andra barn. (se Rom, eller åka till atridlingrensvärld)) Att skaffa fler än fem barn är samma sak som att vara enstamstående studerande mamma med ett barn- Så mkt pengar kan varje barn "få". Allt handlar inte om pengar, men det är ju bra om barnen får riktig mat och inte halvfabrikat, får gå tillbadhuset, kan följa med på skolresor, lära sig att åka skidor, få en egen stund med sin mamma eller pappa, . Sen.. tänk på TIDEN! Ska din åttaåring behöva laga mat till familjen när denne kommer hem från skolan, för att du som förälder har fullt upp med att hålla koll på, leka med de andra barnen Samt ta hand om hemmet??? jag tycker det är egoistiskt och själviskt att skaffa så många barn. Inte igenomtänkt alls."

Först blev jag superarg. Sen väntade jag en stund och så kan man bara skratta åt den här idioten. För det första - var DET DÄR genomtänkt över huvud taget? Har ju själv en stor familj (vi är sju barn, två vuxna, två katter och en hund här hemma och så har jag ytterligare tre syskon, pappa och styvmamma som inte bor här) så jag skulle kunna skriva ett kilometerlångt inlägg nu men ska försöka vara någorlunda kortfattad.



För det första. Vadå "kämpa om uppmärksamheten"? Så om man är ett eller två barn så får man uppmärksamhet 24 timmar om dygnet alltså? Alla i min familj får precis så mycket uppmärksamhet vi behöver. Och skulle inte föräldrarna "ge uppmärksamhet" (vad man nu skulle behöva det för JÄMT) så finns alltid en massa underbara syskon som man leker med, busar med, bråkar med, skrattar med. Man har alltid sällskap.
Och vad är en "normal uppväxt" då? Att man är en familj med mamma, pappa, storebror och lillasyster som sitter och gosar med varandra i soffan dagarna i ända?

Och.. haha.. "för att inte tala om hur mobbade de blir med ärvda kläder". Alltså, jag sitter och flinar just nu för att den meningen är otroligt löjlig. Det är ju knappast så att man går runt med kläder från 1800-talet? Småbarnen ärver ju varandras kläder, och det finns ju inte ens på kartan att bli MOBBAD för. Och när man blir lite äldre så blir man väl inte heller mobbad om man skulle ha storasysterns kläder? Haha, snarare att man blir hyllad för man klär sig lite modernt. ;) haha nejdå, men om det skiljer 15 år på syskonen så sparar man ju knapppast den äldstas kläder bara för att de yngre kan ha dom när dom passar.. (även om det ändå inte vore något fel om fallet vore så)



"Dessa barn kan absolut inte erbjudas att upptäcka lika mkt som andra barn, se Rom eller åka till Astrid Lindgrens värld", åka ut och resa alltså. Nej, vi i min familj reser inte, just för att vi inte har råd att göra det. Men det är inte så att det endast är familjer med många barn som inte reser, vakna upp för helvete. Det finns fan så många med få barn (eller inga barn) som inte heller har råd att resa utomlands, eller ens i Sverige för den delen!

"Det är ju bra om barnen får riktig mat och inte halvfabrikat, får gå tillbadhuset, kan följa med på skolresor, lära sig att åka skidor, få en egen stund med sin mamma eller pappa". Återigen kan jag fan bara skratta. Vadå RIKTIG MAT?! Nej det är ju verkligen förfärligt med folk som köper mamma scans köttbullar, man undrar ju vart världen är på väg.. Och badhus, enda anledningen till att vi aldrig besöker badhus är att det inte finns något här. Hällefors kommun, bygg ett så besöker vi det. Lovar. Och skolresor har vi gjort många gånger. Följt med har vi också, häftigt va? Även på aktivitetsdagarna och då får man åka skidor också. Och en egen stund med föräldern, ja, det finns det fan också tid för. Även om man som tonåring kanske inte vill sitta i arslet på sina föräldrar och gosa.



Och.. säg den åttaåring som kommer hem från skolan och LAGAR MAT istället för föräldern. I den familjen är det fan inte många syskon som är problemet utan något annat, det kan jag lova. Och nyss hade ju föräldrarna inte tid att vara med barnen, men nu så leker dom med barnen så mycket att åttaåringen måste laga maten för att föräldrarna inte har tid?

Oj.. det blev visst långt ändå. Men jag blir så förbannad på folk som har så förutfattade meningar. Jag skulle inte för allt i världen byta bort ett enda syskon för att "få mer uppmärksamhet". Eller som andra tycker - att man inte "får lika mycket pengar och saker" om man är fler. Otroligt löjligt! Nej, jag förstår inte hur man hellre kan föredra att vara ensambarn än att ha många syskon.

Nej nu får det räcka med babbel! Nu ska jag gå och äta halvfabrikat och söka uppmärksamhet av mamma.

;)

[Bildkälla]

 
bild från fanpop.com

Till någon du tycker om.. eller varför inte dig själv?


Allt på bilden ovan kan du köpa HÄR.


Allt på bilden ovan kan du köpa HÄR.


Allt på bilden ovan kan du köpa HÄR.


Allt på bilden ovan kan köpas HÄR.


Allt på bilden ovan kan köpas HÄR.


Allt på bilden ovan kan köpas HÄR.

..puh.. det tog en jävla tid, det där.. ;)